För ett antal år sedan så var jag med i en församling i Umeå. Man hade där en attityd av att vara väldigt bra, ja till och med bäst i hela Norrland. Man hade de bästa predikanterna, den bästa lovsången, det bästa bokbordet, den bästa cafeterian och självklart så skulle just den kyrkan betyda allra mest för väckelsen i Norra Sverige.
Själv så var jag "placerad" i cafeterian, vilket jag tyckte var lite halvjobbigt. Jag kommer speciellt ihåg en slags församlingshelg när flera snälla personer hade bakat en massa gott på lördagen. Det var riktigt festligt med ett stort urval av hembakade tårtor, bakelser och kakor. När söndagen kom så ställde vi självklart fram allt det goda som blivit kvar från lördagen. När det var fika så hojtade den kaxiga ungdomspastorn att vi skulle ta fram riktigt fika och inte bjuda på "skräpet" från gårdagen. Jag blev mycket illa berörd och tänkte på alla de som bakat så gott och nu tvingades höra sådana förskräckliga kommentarer, ja man mår riktigt illa. Det kändes självklart ännu värre när vi efter söndagsmötet blev tvungna att kasta bort en hel del godsaker och detta helt i onödan.
I samband med att den "framgångsrika" församlingen något år senare splittrades så fick jag en dröm som jag tror var ifrån Herren.
Jag drömde att jag såg en halmbock, den var mycket stor och fin, ungefär som halmbocken i Gävle. (Bästa predikanterna, lovsången, mötesvärdarna, cafeterian, bokbordet mm.) När Guds eld kom från himlen så brann halmbocken upp och nästan ingenting fanns kvar. Det fanns bara några brända träreglar, det var sotigt och röken pyrde. (Många i församlingen mådde dåligt, det blev plötsligt ett flertal skilsmässor, pinsamma graviditeter och flera lämnade tron.)
Då sade människorna: Låt oss gå vidare och bygga en ny halmbock. Församlingen splittrades kort därefter och det blev två kyrkor. Personligen så kände jag att drömmen var Guds tilltal till mig att lämna detta sammanhang bakom mig. Det kändes också som att man återigen byggde upp ett nytt andligt högmodsprojekt och jag tror att också denna halmbock kommer att brinna inom kort.
Jag tror faktiskt att det är många halmbockar som kommer att ta eld framöver. Det måste bli slut på det andliga högmodet. Du och jag har verkligen inget annat att berömma oss av än Jesus Kristus och det räcker för mig....
Jag vill slutligen säga att det inte finns någon bitterhet hos mig över det som blev lite fel i den församling där jag var med. Vi kan ta vara på det goda i alla sammanhang och lämna det andra bakom oss. Detta gäller också den "kaxiga" ungdomspastorn. Han har säkert förändrats en hel del under de mer än 15 år som gått sedan allt detta hände och jag har tämligen fullt upp med bjälken i mitt eget öga!
/Ingvar