I den här texten vill jag påminna alla duktiga hjältar om att de faktiskt inte behöver vara  så otroligt duktiga jämt. "Hvilen eder litet" istället. Kristi kropp består ju av många lemmar.  Detta innebär att vi är många som kan och bör dela på ansvaret. 

Det finns en risk att personer i vår närhet blir passiviserade om de fråntas det ansvar som är just deras.  Detta innebär att det som är menat som en god gärning istället kan bli en björntjänst.

Det finns  en stor skara av kristna som tror att allt står rätt till,  när  tros- livet mest handlar om att gå på möten och njuta av kaffegemenskap med tillhörande uppassning. Jag är uppriktigt sagt  trött på alla dessa  hjälplösa jättebebisar.

Det är dags att dessa passiviserade och lata individer tar på sig rustningen, rör på fläsket och börjar strida trons goda kamp. Det står ingenstans i Bibeln om att ett kristet liv skulle handla om bekvämlighet och om att bli uppassad av några få "slavar" som ska fixa precis allt.

Om allt inte blir efter jättebebisarnas vilja så brukar inte klagomålen vara långt borta. Jag tror att det är dags att dra bort handen från dessa individer så att de äntligen börjar stå på egna ben och ta ett eget ansvar.

Det är Jesus som är huvudet och vad jag vet så är det också från huvudet signalerna till de olika lemmarna kommer. Vi har sedan länge allt för många trötta och slitna trossyskon. Därför så uppmanar jag nu herr och fru duktig: Ta det lite lugnt och släpp taget!  Jättebebisarna kommer att växa upp när de inser att de måste ta eget ansvar.

                                                                                        /Ingvar